Citizens’ trust of authorities is of general importance, as it can affect trust in society as a whole. The Swedish Transport Agency is a state administrative authority responsible for driving license withdrawal. If withdrawals are experienced as unfair by those affected, this might lead to decreased trust in the agency and in other actors involved. This study accordingly examines how the experiences of people who have had their driving license for a private car withdrawn due to visual field loss might affect their distrust of the authorities, as related to outcomes and processes. Follow-up interviews were conducted with nine people from a previous study. Content analysis revealed one overarching theme, struggling for justice within a system perceived as unfair, which comprised four identified categories: preparedness for and understanding of the withdrawn driving license (WDL); perceptions of assessment methods, reactions and actions regarding the decision, and perceptions of the authorities’ performance. In sum, the vision tests on which withdrawals are based were perceived as unfair, as they did not measure individual driving ability. Furthermore, rejections of appeals led to feelings of hopelessness. Distrust regarding outcomes and processes related to the withdrawals was also fueled by experiences of deficiencies regarding, for example, performance and information.

Research has found strong relationships between access to transport, accessibility of activities, and subjective well-being (SWB), and society is said to be car dependent. Accordingly, this study investigates, in a Swedish context, whether and how withdrawal of a driving license for a private car due to visual field loss (VFL) affects SWB. A web survey was used for statistical comparisons of three respondent groups (n = 436): people with a driving license, people with a driving license and VFL, and people whose driving license was withdrawn due to VFL. The inclusion criterion for all participants was that they should have a diagnosis that could cause VFL. The no-license group had lower overall SWB than did respondents with driving licenses. The no-license group also perceived less access to transport means in order to live a life to be satisfied with than did the other groups. The most used transport means in the no-license group was getting a lift in a car, though this group had a strong desire to drive a car. Few respondents in the license groups wanted to use specific transport means to a greater extent, car driving being the most used transport means. Some inter-group differences were seen regarding how access to activities (measured by frequency of actual trips) affected SWB. This study found a significant negative effect of driving license withdrawal on SWB. However, the results imply that qualitative aspects other than the relationship between the frequencies of trips and activities might also affect SWB, and more research on this subject is needed.

Att kunna delta i samhället, genom exempelvis arbete, utbildning och fritidsaktiviteter, är grundläggande för individens välbefinnande. Transporter spelar en central roll i detta. För unga personer med funktionsnedsättning, som är på väg in i vuxenlivet, uppstår nya transportbehov – och därmed nya utmaningar – till exempel när de vill skaffa eget boende, börja studera eller söka arbete. I denna studie har fem unga personer med rörelsenedsättning intervjuats: tre personer som står inför vuxenlivet samt två personer som nyligen påbörjat sitt vuxenliv. Intervjuerna belyser både vilka framtidsplaner deltagarna har eller hade i relation till transport och tillgänglighet, och deras nuvarande erfarenheter av transport- och tillgänglighetssituationen. Därutöver beskrivs informanternas syn på förbättringsbehov för transportmöjligheter för unga personer med rörelsenedsättning. Informanterna uttrycker en stark önskan om att kunna leva ett självständigt liv. Detta gäller generellt i livet, och där transporter är en del i detta – man vill kunna resa självständigt. För de informanter som fortfarande går på gymnasiet finns framtidstankar om att fortsätta att studera på universitet, och att så småningom skaffa en egen bostad. Vilka möjligheter det finns för att transportera sig, och hur det i praktiken fungerar, kan få betydelse för i vilken utsträckning man kan leva det liv man vill leva, i dagsläge och i framtid. Här ses ett samspel mellan en rad olika faktorer. Omgivningsfaktorer, så som attityder och fördomar i samhället samt hur fordon och trafikmiljö är planerade och utformadeinteragerar med individuella resurser och faktorer, så som ekonomiska förutsättningar, egna önskningar och behov och funktionsnedsättningens svårighetsgrad i relation till omgivningsfaktorer.Informanterna vittnar om brister i transportsystemet, och som dels handlar om att trafikmiljö och fordon inte är anpassade för personer med funktionsnedsättning, dels om anpassningar som inte fungerar. Flera av informanterna lyfter att de av dessa skäl undviker att resa. Resultaten visar också att tillgänglighet och transporter har stor betydelse när man ska söka arbete, och att brister i transportsystemet kan bidra till att man avbryter studier. Vad gäller förbättringsbehov lyfter informanterna bland annat att planerare och beslutsfattare bör lyssna och ta lärdom av målgruppens egna erfarenheter och behov.