In this article, we aim to identify and explore possibilities and challenges of academic interdisciplinary capacities and ethos. The objective is that this knowledge could be used both in future interdisciplinary research projects and in educational settings. We achieve this through self-reflective learning processes among a group of interdisciplinary scholars from four distinctly different subjects. The method used is an autoethnographic and empirical self-reflective approach to data collection, analysis and deconstruction of professional learning processes. This also serves to establish research methodological trustworthiness and authenticity. The results show that interdisciplinarity is undervalued by grant-giving institutions and the academic system, in general. It also entails time-consuming and risky research practices. However, interdisciplinary and collaborative research creates a more innovative and stimulating learning environment and enforces new ways of thinking and doing, in ascertaining each individual’s knowledge and competences. We argue that a long-term interdisciplinary and collaborative research process could enhance and raise a critical thinking and creative consciousness among scholars, contributing to a more holistic, sustainable and socially robust learning in research and higher education. Finally, we conclude that this academic interdisciplinary capacity and ethos could be framed and enhanced by the notion of Challenge-Based Learning.

Syftet med denna reflektion är att fokusera på universitetslärarens roll samt att reflektera över hur denna kan arbeta med gestaltande pedagogik inom traditionellt teoretiskt ämne. Teoretiskt grundar vi oss på vikten av kritisk visuell metodologi (Rose 2012), reflexivt görande (Dewey 1916; Schön 1987), konstnärlig pedagogik (Bornemark 2018), akademiskt risktagande (Biesta 2014) och multimodal didaktisk design (Selander, Kress 2010). Vi har applicerat våra teorier på en teoretisk kurs Det föränderliga medielandskapet på ett kandidatprograms första termin. Utifrån det reflekterar vi över vad som krävs av universitetslärare som vill arbeta med gestaltande metoder inom teoretiska ämnen samt vilka utmaningar de möter. Våra slutsatser är att mycket krävs av dessa universitetslärare. Den nödvändiga multikompetensen menar vi möts bäst genom att arbeta i lärarlag, där olika kompetenser och perspektiv representeras. Lärarlaget stöder också varandra i att våga utmana akademiska traditioner och att arbeta på nya sätt, att utmana studenter. En tredje utmaning ligger i att våra studenter inte (nödvändigtvis) har en konstnärlig bakgrund och att vi därför pratar gestaltande kunskapande, och att det är svårt att bedöma på dessa premisser. Vi vet att det också tar tid att uppnå gestaltande kunskap och därför startar vi vår didaktiska design redan i programmets första kurs.