Hanna Bergeå

Hanna Bergeå

Auto-generated profile, based on publicly available information

Hanna Bergeå

Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd orcid.org Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd Institutionen för människa och samhälle Institutionen för stad och land Institutionen för energi och teknik Sveriges Lantbruksuniversitet Sveriges Lantbruksuniversitet Sveriges Lantbruksuniversitet Sveriges Lantbruksuniversitet Sveriges Lantbruksuniversitet // orcid.org

Research Focus & Metrics

Academic Career Length

9Years (2018-Present)

(Calculated once Scilit publication data is synced: current year − year of first publication + 1)

Representative Publications

View All Publications
13 March 2020 in Environmental Communication
Verified
Journal Article
Open access
SJSofie Joosse
Sofie Joosse
SPStina Powell
Stina Powell
HBHanna Bergeå
Hanna Bergeå
SBSteffen Böhm
Steffen Böhm
Camilo CalderonCamilo Calderon
Camilo Calderon
MWMartin Westin
Martin Westin
While calls for critical, engaged and change-oriented scholarship in environmental communication (EC) abound, few articles discuss what this may practically entail. With this article, we aim to contribute to a discussion in EC about the methodological implications of such scholarship. Based on our combined experience in EC research and drawing from a variety of academic fields, we describe six methodological dilemmas that we encounter in our research practice and that we believe are inherent to such scholarship. These dilemmas are (1) grasping communication; (2) representing others; (3) involving people in research; (4) co-producing knowledge; (5) engaging critically; and (6) relating to conflict. This article does not offer solutions to these complex dilemmas. Rather, our dilemma descriptions are meant to help researchers think through methodological issues in critical, engaged and change-oriented EC research. The article also helps to translate the dilemmas to the reality of research projects through a set of questions, aimed to support a sensitivity to, and understanding of, the dilemmas in context.

14 December 2018 in Frontiers in Communication
Verified
Journal Article
Open access
PDF file
LHLars Hallgren&Ast
Lars Hallgren&Ast
HBHanna Bergeå
Hanna Bergeå
LWLotten Westberg
Lotten Westberg
In this article, we analyze how participants perform disagreement in meetings organized with the explicit purpose of managing through dialogue conflicts concerning natural resources in Sweden. How is a conversation initiated about something that participants disagree about? How do they clarify to each other that, about what, and why they disagree? How do they show that they understand it is like that and what do they do when this is clear to them? Answers to these questions are important because, if dialogue is to contribute to the constructive development of conflict situations, dialogue should be regarded as a forum where disagreement is expressed and developed, rather than as a forum and tool for consensus. We conducted a sequential analysis of how disagreement is performed and accomplished in normative dialogues in which participants talk about how to reduce the negative impact of wildlife populations—such as predators and grazing birds—on human activities such as domestic reindeer husbandry and crop farming. The analysis shows that disagreement is articulated in ways that do not seem to make ontological, epistemological and axiological differences among positions clear for participants. We identified six procedures through which disagreements are (not) accomplished in these conversations. This shows that routines and procedures in normative dialogue are characterized by consensus-preferences not helpful for agonistic dialogue. In order to avoid situations where dialogue leads to discursive closures, standards and procedures that facilitate articulation of disagreement need to be developed.

26 October 2023 in Journal of Environmental Planning and Management
Verified
Journal Article
Open access
TÅTherese Åhlvik
Therese Åhlvik
HBHanna Bergeå
Hanna Bergeå
MRMalte B. Rödl
Malte B. Rödl
LHLars Hallgren
Lars Hallgren

1 May 2020
Verified
Book Chapter
Open access
PDF file
LHLars Hallgren
Lars Hallgren
HBHanna Ljunggren Bergeå
Hanna Ljunggren Bergeå
HKHelena Nordström Källström
Helena Nordström Källström
In Chapter 16 of the Routledge Handbook of Ecocultural Identity, Hallgren, Bergeå, and Källström identify and problematize mediated constructions of dichotomist ecocultural identities. The authors present the case of Swedish media ascribing identities of environmental heroes and environmental villains to livestock farmers in Sweden. The authors’ examination of Swedish media coverage reveals that, after the publication of an international report titled Livestock’s Long Shadow, there was a substantial change in media framing of Swedish farmers’ practices and identities. Swedish media constructed the ecocultural identity of conservation hero when farmers were recognized by themselves and others as people taking responsibility for more than their own benefit for both human and more-than-human sustainable futures. Swedish media constructed the ecocultural identity of environmental villain when farmers or their farm management procedures were recognized by themselves and others as being responsible for sustainability problems. The authors show ways the ascribed ecocultural identities of environmental hero and villain, when constructed as a binary pair, may lead to decreased farmer motivation to engage in sustainability efforts.


1 January 2025
Verified
Report
Open access
PDF file
MLMikaela Lindberg
Mikaela Lindberg
MEMargareta Emanuelson
Margareta Emanuelson
MLMagnus Ljung
Magnus Ljung
USUlf Sonesson
Ulf Sonesson
HBHanna Bergeå
Hanna Bergeå
PTPernilla Tidåker
Pernilla Tidåker
Under de senaste trettio åren har två omfattande systemförändringar skett inom svensk mjölkproduktion: ett omfattande teknikskifte i ladugårdarna och en övergång från statligt reglerade priser och inhemskt fokus, till exponering på den internationella marknaden. Strukturrationaliseringen har av många inom sektorn setts som ofrånkomlig och effektivisering och ökad avkastning har ofta setts som den enda möjligheten att stärka de kvarvarande producenterna. Inför EU-inträdet fanns en stark tilltro till att Sverige skulle kunna ta marknadsandelar på den globala marknaden, men den svenska mjölksektorn har istället tappat marknadsandelar och självförsörjningsgraden har minskat. Den alltmer specialiserade mjölksektorn med färre men mer högavkastande kor har minskat utsläppen av växthusgaser, men bidrar mindre till att bevara de artrika naturbetesmarkerna och till inhemsk köttproduktion. Nettoeffekten på systemnivå är dock oklar eftersom specialiserade diko- och nötköttsgårdar har tagit över vissa av dessa tjänster och utsläpp. Sjukdomsförekomsten hos mjölkkor har minskat och fler mjölkkor kan nu få utlopp för fler naturliga beteenden i lösdriftssystem, som i stor utsträckning ersatt uppbundna ladugårdar. Många mjölkbönder med små besättningar har slutat och de som är kvar ökar kontinuerligt i besättningsstorlek, samtidigt som förutsättningen för kvarvarande producenter att kunna betala konkurrenskraftiga löner endast haft en svagt positiv utveckling. En stor del av arbetet på gården är fortfarande oavlönat. Generationsväxlingen är en utmaning liksom att få ökad kapacitet att anställa personal. En positiv effekt av allt större besättningar är att ensamarbetet minskat. Dock blir konsekvenserna betydande för lokalsamhället när en enskild gård läggs ner. I mötena med näringen under workshopparna betonades från handelns sida vikten av de traditionella mervärdena som svensk mjölkproduktion vanligtvis förknippas med och skulle kunna bidra med i större omfattning, nämligen god djurvälfärd, låg antibiotikaanvändning, biologisk mångfald och att korna får gå ut på bete. Handeln uttryckte att de gärna vill kunna marknadsföra dessa mervärden från svensk mjölkproduktion. De positiva värden som särskilt lyftes fram under workshopparna var mjölkproduktionens bidrag till hållbara och näringsrika livsmedel, dess bidrag till landets matförsörjning och livsmedelsberedskap, liksom en levande landsbygd. Mjölkproduktionen har också möjlighet att, i mycket större omfattning än vad som är fallet idag, bidra till ökad biologisk mångfald och fler ekosystemtjänster, men då behöver förändringar ske i produktionen och stödsystemen. För att verkligen kunna bidra till ökad livsmedelsberedskap och matförsörjning måste gårdarna spridas mer över landet och möjligheterna vidgas för mindre gårdar att vara livskraftiga. Detta är förändringar som kräver insatser från samhället och framför allt från myndigheterna.